onsdag 25 augusti 2010

Parken

Är just nu i parken med lilltjejen :) båda barnen är hemma från dagis idag, vet inte om de håller på att bli sjuka eller om de bara är oroliga? Har vart inlagd på sjukan igen, med någon infektion som kommer någonstans ifrån, och läkarna har vart rädda att det berott på operationen. Så nu har jag lite kvalitetstid med lillan. Och snart kommer kusinen och barnen också och leker lite i regnet. Nu är det verkligen höst. Regn och blåst, hög luft och kyligt klimat. Än så länge är de flesta träden gröna eftersom det brukar vara sommar fortfarande, men snart kommer alla de vackra färgerna överallt. I höst ska jag se färgerna och njuta av dem istället för att sörja sommarens slut. Det har vart en fin varm och intensiv sommar i år, och det är jag tacksam för. Längtar nu till mysiga hemmakvällar i soffan med massa tända ljus. Så mysigt. Trevlig höstdag!

torsdag 19 augusti 2010

Lekplatsen idag.

Sitter nu på Lekplatsen, mormor gick med och hämtade barnen idag då mannen hade möten hela eftermiddagen. Inte lätt när man inte kan göra mycket själv. Men det är så bra att vi får hjälp. Mina dagar består mest av promenader och vila. Orkar inte så mycket mer då värken inte gett med sig än. Men det är bara en vecka sedan jag blev opererad, så jag är ändå glad att jag kan ta promenader. Kväll blir det dock vila då det redan är andra gången idag jag är ute. Konstigt att värken tar så mycket av krafterna, men det är väl i kombination av piller också kan jag tänka mig. Inget roligt inlägg idag. Men nån kan inte alltid ha roligt. Trevlig torsdag :)

måndag 16 augusti 2010

Borta bra men hemma bäst!

Är redan hemma efter min sjukhusvistelse. Allt har gått så bra det bara kan gå hittills :) bara att tacka för. Hoppas det går i samma riktning hela tiden så har jag snart ett vanligt liv igen. Det var ju inte igår. Har vart en lång dag idag. Väntat på att bli utskriven sedan i morse. Men efter ett antal möten med alla som man ska träffa och med hjälp från nära och kära så sitter jag här nu. Nyss duschat efter en härlig promenad med mormor. Soffan har blivit min säng, bara en extra madrass. Tur att vi har en så djup soffa :) nu ska jag krypa ner och mysa med mannen vid tvn med proteindrink och fuska med lite frukt :) god natt.

söndag 15 augusti 2010

hej å hå!

såå... då ligger ja här på sjukan. nyopererad i ryggen och har skitont! försöker ignorera smärtan och det går ganska bra.
tills det går över en gräns och svetten tränger fram.
och det känns som ryggen ska gå av.
men då är det oftast dax för nya värktabletter.
ligger här i sängen med en touchscreen.
inte alls vad ja är van vid.
men en sån skulle man ha hemma i sovrummet.
en skärm med tv radio och internet.

funderar på vad ja ska göra idag?
ska ju röra på mig mycket. men inte för mycket.
undrar om det kommer regna?
tänkte ta en promenad utanför sjukhusområdet kanske?
som omväxling...

fy vilket trist inlägg!
men det är så mitt liv är just idag.
rehabilitering
förändring.
början på nytt.

har förutsättningarna att bli helt bra igen.
så jag tänker kämpa.
min väg mot ett sunt liv har börjat.

trevlig söndag.

tisdag 10 augusti 2010

Gaaah

Inser att om ett dygn ligger jag på lasarettet. Ner nervös än jag är kan man nog inte vara. Iaf så gick planerna för dagen ganska bra faktiskt. Fick iväg mannen till träning och passade på att städa och tvätta lite och laga mat. Hann till affären med kottarna en sväng med, medans soppan stod på spisen. Sedan bar det iväg till gråbo på lite bus :) ledsamt att säga hejdå när nån vet att det dröjer några år tills vi ses igen. Men tackar att det finns skype så nån kan hålla kontakten ofta utan höga räkningar. Tusan alltså vilken känsla jag har i magen. Det bara kryper i mig! Känns som jag har satt på autopilot. Känner mig handlingsförlamad men ändå fortsätter kroppen att fungera. Skumt hur en människa är funtad egentligen. Har värk i hela kroppen antagligen för att man går och är spänd och nervös hela tiden. Tänk om det inte är någon skada kvar? Tänk om HEALINGEN verkligen fungerade och att min hjärna spelar mig ett spratt och värken är en fantomvärk? Är det möjligt? Har det någonsin hänt? Om inte på finns det väl en första gång för allt? Tänk om jag aldrig vaknar från narkosen? Tänk om jag blir förlamad? Många tankar snurrar i huvudet. Borderline, Borderline. Varför kan inte jag vara lagom? Normal? Alltid för mycket eller inget alls. Alltid ska jag överdriva allt till den gräns då allt spricker. Borde finnas en inbyggd spärr, som det kanske också finns på de flesta människor. Men den finns inte hos mig. Jag önskar jag kunde säga allt jag tänkte. Och att jag kunde behärska mig själv i alla fall lite bättre. Allt hade vart så mycket enklare då. Men vem fan har sagt att det ska vara lätt att leva? Just nu vill jag bara sticka ifrån allt. Börja springa och inte stanna förrän jag sprungit ifrån mig själv. Men med min kondition kan jag ju bara drömma om det om det nu trots allt var möjligt. Gaaah!det är nog lika bra jag slänger mig i soffan en stund innan det är dax för sömnen. För den behöver jag annars blir allt ännu galnare i min skalle :) god kväll

God morgon.

Sitter på trappan med mitt kaffe. Idag hoppas jag blir en bra dag. Först är det inskolning på dagis, sen ska jag skicka iväg mannen på träning och under tiden städa och tvätta lite. Efter lunch ska vi åka till gråbo, hälsa på vännen med barn som åker hem till australien igen i morgon :( spendera några timmar med dem, för det dröjer några år innan vi kan träffa dem igen. Saknar redan. Måste ta med kameran och ta massa kort. Har inte tagit ett enda kort på dem ju. Dåligt. Bilder brukar ge fina minnen. Håller tummarna att mannen vill åka med. Skulle visst ta med badkläder idag, hörde något om ett sista dopp i den kalla sjön :) hoppas jag kan hålla oss till planerna idag. Nu är det dags att ta ut brödet ur ugnen och göra färdigt frukosten innan jag väcker mina älskade troll. Även mannen medräknad :) ha en bra dag.

måndag 9 augusti 2010

Allt löser sig sa kärringen. . .

. . . Som drack laxeringsmedel :) eller hur den nu går? I vilket fall har ännu en dag blivit kväll. En lång dag om nån frågar, tidigt uppe och vi har hunnit med både det ena och det andra. Fortfarande med biverkningar från helgen. Känns som jag vart i helvetet och vänt. Och glad är jag som räven :) ska försöka få lite sömn och bli av med det som bankar i mitt huvud. 2 panodil innan huvudet landar på kudden och skönhetssömn ska intagas. Imorgon är ytterligare en händelserik dag och jag hoppas verkligen att jag orkar med allt. Ingenting kommer åter. God natt.

Måndagsrutiner.

Eller rättare sagt morgonrutiner. Tog ett bra tag att somna igår trots trötthet. Men det tar nog ett tag att vänja sig vid normala tider igen efter sena sommarnätter. Barnen har sovit i egna sängar hela natten. Första gången på länge. Visst de vaknade båda 2 mitt i natten, men kunde utan större diskussion lägga sig i egna sängar igen för att sova till morgonen. Skönt. Nu är det dax för mjuksvart på dagis efter sommarlovet. Blir en promenad ner i regnet med barn som har förväntansfullt kill i magen. Kan nästan minnas hur det kändes när man vart borta ett tag. God dag.

söndag 8 augusti 2010

Välkommen tillbaks till verkligheten.

Kryper nu ner i sängen efter en minst sagt omtumlande helg. Har inte vart mig själv den sista tiden. Och i helgen fick jag mig en riktig tankeställare. Såg allt falla mig ur händerna och mitt liv höll än en gång på att ta slut. Vet inte vilken gång i ordningen det var, har slutat räkna och jag kan slå vad om att jag inte för vet om hälften av gångerna själv. I alla fall gick det ju bra. Mina underbara barn ligger sedan flera timmar i rummet bredvid och sover så gott, och min älskade man ligger bredvid mig. Allt är som det ska vara och jag har en god natts sömn att se fram emot. I morgon är det tidig uppgång och inskolning på dagis efter sommarlovet. Och en ny epok i mitt liv har startat. Jag har fått en chans till och är så otroligt tacksam för allt jag har. Nu kan det nog bara bli bättre. Håller tummarna att mina nära och kära håller sig friska. Är så tacksam för alla som finns har för mig. Älskar er. Imorgon är det en ny vecka med nya möjligheter. Ska se till att ta vara på dem också. Ta hand om varandra. Man vet aldrig när det är för sent. God kväll.

fredag 6 augusti 2010

Helvete

Jaha, då har jag ställt till det igen. Mina inre demoner skriker och det är omöjligt att ignorera dem längre. Tänk positivt får jag hela tiden höra. Lättare sagt än gjort. Är så förbannad på allt just nu. Egentligen är det väl mig själv jag är ilsken på men det går ut över min omvärd. Vill bara gräva ner mig djupt tills jag blivit mig själv igen. Men istället är jag fast här i mig själv. Fängslad i en skadad destruktiv kropp med en hjärna som kortsluter och gör så att allt blir fel. Tänker en sak men handlingen blir tvärtom. Känner mig otillräcklig. Känns som om allt vore bättre utan mig. Är nog riktigt nere just nu. Hur ska jag då kunna vara här för mina kära? Det är just nu jag behöver min livskamrat som bäst och jag bara skjuter honom längre och längre ifrån mig. Känns som jag snart kommer skjuta honom rakt in i armarna på någon annan. Vad är det för fel på mig? Fick ett utbrott precis men kan inte minnas hur det började. I stundens hetta tryckte jag i mig massa tabletter och gick sedan och tog en dusch. Och därmed har jag skjutit min älskade ytterligare ett steg bort från mig. Fast jag egentligen ville ha honom nära. Barnen leker i sitt rum, och jag är glad att jag har dem. Det allra vackraste. Vill aldrig utsätta den för någon smärta och tänker därmed inte ta samma väg som matti. Trots att det många ggr är lockande. Fick ett peppsamtal av mor igår. Försöker minnas vad dalai lama skrev. Bra att leva efter de orden men minns inte. Vill kanske inte minnas. Har klarat 8 månader utan att falla men helt plötsligt föll jag platt när verkligheten kom i kapp mig. Vad ska jag göra? Sträcker ut en hand i ett rop på hjälp men allt jag gör är att trycka alla ifrån mig.

onsdag 4 augusti 2010

Sömnlös

Sitter uppe mitt i natten, borde sova men det är helt omöjligt. Var hos doktorn idag då jag haft tryck för bröstet och inte alls mått bra sista tiden. Gjorde en hälsokoll för att utesluta fysiska problem. Alla värden var bra så det är 'bara' ångest. Inte konstigt tyckte min doktor med tanke på min nuvarande situation. Fick lugnande tabletter. Sobril. Tog en direkt. Kände ingen verkan. Tog en på kvällen tillsammans med tramadol mot värken. Somnade i soffan och sov ett par timmar men sedan har jag inte lyckats somna om. Trycket i bröstet kvarstår. Skulle vilja slå sönder något lust nu. Förstår inte vad ilskan kommer ifrån. Brukar annars se mig själv som en glad människa. Det är väl bara att inse att jag är nere i en svacka. Har fått låna telefon av snäckan :) så nu blogger jag via en sony ericsson! Lite ovant tid en vanlig knappsats då jag hade tangentbord på min nu stulna telefon, men jag får stå ut med lite stavfel. Trodde aldrig jag skulle säga det men trivs med telefonen. Står nu i tacksamhet till min Snäcka :) kvart i fyra är tiden och jag har ont i huvudet för sömnbrist jag fått den senaste veckan. Förstår inte att det ska vara så svårt att sova. Eller jo det förstår jag. Har allt för mycket inom mig men har ingen aning om hur jag ska bli av med det. Jag vill bara att alla ska må bra och vara glada. Allt är ur balans nu. Jag tror jag går i strejk. Vill ha mitt liv tillbaks nu. God morgon.