fars dag..

grattis pappa på fars dag! vet inte om du läser detta, men iaf :) tar nog en promenad med barnen när ja kommit hem ikväll å ser om du e hemma..

gratulationer oxå till matti i graven. blir inget besök vid graven idag men jag vet att du är här.... tror jag.

ja, igår blev en lugn kväll på jobb. såg på film, eller faktiskt 2 filmer. först såg vi meet dave. en komedi med eddie murphy. en ganska skoj film om man bara ser detaljerna... en ganska dålig film annars enligt mig. överdriven i slutet som många andra hollywoodkomedier... men vissa detaljer var så kul att jag bokstavligt talat skrattade högt, asgarvade var det rätta ordet. var tvungen att bita mig i kinden för att sluta skratta... kanske beror på att jag var väldigt trött och att när man är så trött blir minsta lilla skoj och man kan gapskratta åt minsta lilla...

det är något som jag vill få kontroll på faktiskt.. mina skrattbubblor.. de kan komma i tid och otid, och det kan vara svårt att sluta skratta när man väl börjat. ibland väldigt skoj eftersom jag gillar att skratta, mår bra av det, men ibland är det väldigt opassande..
ett exempel är när man är och handlar, står i kassan och så dyker det upp en rolig bild i huvudet som inte alls har att göra med verkligheten just då, och så känner jag bubblan, den blir starkare och starkare, och där står jag öga mot öga med kassörskan som inte alls förstår varför jag står där med ett leende från öra till öra. och oftast ler de tillbaks, men sedan kommer det hemska, ostoppbara skrattet, det verkar inte finnas någon hejd på det, och då kan jag tänka mig att det blir missförstånd, den stackars kassörskan tror att jag skrattar åt henne men egentligen har hon inget med det att göra!

kanske många tror nu att detta är ett nervöst beteende, men så är inte fallet.. det är bara att när jag inte sovit tillräckligt eller är väldigt stressad blir jag som många andra antingen irriterad eller så blir jag väldigt skrattig och oftast blir jag skrattig.. och det är ju bra, för jag tror att jag är mer en sådan person, jag KAN skratta trots att jag inte är trött eller stressad eller ledsen (ja, jag skattar ofta när jag är ledsen, vet inte varför men tror att det är någon skruv lös i min inre mekanism) eller arg. ja, jag tacklar de flesta känslor med skratt... skumt, men sådan är jag.

alltså, jag är en skum människa som du inte vet om jag är glad, ledsen, trött, arg... när du hör mig skratta.. ne, så är det ju inte.. man märker under omständigheterna hur det egentligen är.

nog om skratt... såg ytterligare en film igår, beaufort, en film som utspelar sig i just beaufort, en ganska långsam historia som man ska se när man inte är så trött som jag var igår...

nej nu ska jag fortsätta min arbetsdag..